Ett litet misstag.

Efter två dagar av tentaskrivning med svett och tårar lämnar jag in en blödande tenta, texten blödde, innehållet blödde. Jag kämpade dock bra för att ha valt att njuta lite av semestern istället för att råplugga, så självklart var det värt det.

Tentan handlade om Mona Sahlins tal i Almedalen, Gudrun Schyman och sociala medier samt Fjärde storstadsregionen.

Igår blev det lite helgaktiviteter med C, H och ett helt dröse till på ute. Jag går ut mot Sture companiet för att besöka damernas. Vem står då där, en halv meter ifrån mig?

Mona och Boström.

Ska jag säga något? Jag har precis suttit och läst hennes 9 sidor långa tal och analyserat det till sin spets.

Jag vände på klacken och gick.

Damn! Jag ångrade mig i samma stund jag gick och jag har fortfarande ångest. Jag skulle sagt något. Även om jag inte sympatiserar med hennes politik så hade det ändå vart intressant att byta några rader.